Svenska som Andraspråk

Utbildningsdepartementet har presenterat förslag till förändringar för att förbättra utbildningen för nyanlända elever. Här kommer förslagen med mina reflektioner kring dem i kursiv stil.

 

 

Elever som har anlänt och påbörjat sin utbildning i Sverige efter sju års ålder ska räknas som nyanlända. Dock räknas inte eleven som nyanländ efter fyra års skolgång. Bra att det finns en tidsgräns som reglerar vilka elever som hör till denna kategori.

 

 

Skolan ska göra en kartläggning av elevens kunskaper inom två månader. Målet är att eleven ska delta i ordinarie ämnesundervisning så snart som möjligt. Jag tycker det är positivt att kartläggning ska genomföras inom två månader men tycker det är märkligt att detta inte har skett tidigare. Det kan dock bero på de hinder som finns för att en kartläggning ska kunna ske på ett smidigt sätt. Det är förstås önskvärt att eleven har med sig betyg från sina gamla skola, men detta sker ju sällan. Eleverna som kommer till svensk grundskola sällan slutfört grundskolan i sitt hemland och även om detta är gjort, finns sällan betyg med i bagaget till Sverige. För att en bra kartläggning ska kunna göras behövs en tolk och en väl tilltagen tidsplan.

 

Skolverket slår fast att för att eleverna ska kunna delta i ordinarie ämnesundervisning krävs grundläggande kunskaper i det svenska språket. Därför kan eleverna få en prioriterad timplan, där eleven läser mer svenska som andraspråk på bekostnad av ordinarie ämnesundervisning. Denna prioriterade timplan får en elev ha högst ett år. Detta låter rimligt. Eleverna bör få sina grundläggande kunskaper i svenska som andraspråk delvis tillgodosedda på sva-lektioner, men eleverna bör även få hjälp av en sva-lärare, på avsatta lektionstider, med ämnesstudier och läxläsning.

 

Förberedelseklass:
Rektor fattar beslut om det ska finnas en förberedelseklass på skolan. Tiden i förberedelseklass får inte vara längre än ett år. Denna tanke är god men jag undrar dock hur Skolverket har tänkt när det gäller motsvarande elevgrupp på gymnasiets Introduktionsprogram - Språkintroduktion. Där har huvudmannen endast en skyldighet - att erbjuda ämnet svenska som andraspråk (grundskolenivå). Det är alltså inte självklart att eleverna ska läsa matematik, samhällskunskap eller engelska. Detta rimmar illa med ambitionen för grundskoleelever. På Språkintroduktion har vi idag elever som går i upp till 3 år och endast erbjuds svenska som andraspråk. Med andra ord är Språkintroduktion att betrakta som en väldigt seg- och långdragen förberedelseklass.

 

Skolverket lyfter fram forskning som visar betydelsen av att mottagning och inkludering inte ska skiljas från övrig verksamhet i kommunen. För mig är det väldigt tydligt hur vi i skolvärlden inte ska göra. Vi ska inte placera de nyanlända eleverna i extrainsatta moduler på skolgården. Vi ska inte placera eleverna i lektionssalar i källaren när övrig undervisning bedrivs ovan jord. De nyanlända eleverna ska inte istället placeras i klassrum som ligger centralt i skolan, gärna i fina, välutrustade lokaler.

 

 

 

- Tillåtande arbetsklimat.

- Kollegialt lärande så att lärargrupperna drar åt samma håll.

- Formativ bedömning.

- Pedagogiskt ledarskap.

- Inkludering.

 

ALL UTBILDNING SKA VILA PÅ VETENSKAPLIG GRUND OCH BEPRÖVAD ERFARENHET.