Svenska som Andraspråk

Här ser ni en bild av mig, tagen i en skolklass på en privatskola i Tanzania. Min dåvarande arbetsplats hade ett ganska omfattande utbyte med en privatskola i norra Tanzania och jag hade förmånen att få åka dit i tre veckor. De bästa minnena från resan var de stunder jag fick tillbringa i klassrummen och lyssna på lärarnas monologer. För monologer, det var precis vad det var. I klassrummen kunde det sitta uppemot 50 elever och trängas på bänkarna. I bästa fall fanns elektricitet, i sämsta fall stora hål i väggarna som skulle fungera som ljusinsläpp. Glas saknades ofta så om det regnade blev det ofta rätt blött där inne.

Nu är min ambition inte att måla upp en tröstlös och stereotyp bild av skolorna i Tanzania men jag vill gärna berätta om de fysiska förutsättningarna för undervisningen. Det mest kontroversiella var dock inte att skolorna saknade fönster, det mest kontroversiella är enligt min uppfatting att undervisningsspråket i Tanzania är engelska. Engelska som är de flesta tanzanianerans andra- eller tredjespråk, men sällan förstaspråket.

Tanzania har varit en engelsk koloni och när Tanzania blev självständigt fortsatte de att värdera det engelska språket högt. Det innebär att engelskan i mångt och mycket är det officiella språket på alla nivåer i samhället.

Alla lärare i Tanzania undervisar på engelska och eleverna tillgodogör sig sin undervisning på det engelska språket. I praktiken innebär det att läraren måste prata engelska med eleverna, vare sig eleverna förstår eller inte förstår. När eleven börjar gå i första klass kan det alltså vara så att eleven inte förstår ett enda ord på engelska. Detta fick vi se många exempel på och jag märkte också att det inte fanns några garantier för att lärarna var särskilt duktig på att prata och skriva på engelska.

Studieresultaten i den privatskola som vi bodde på var låga, generellt sett. Lärarna undervisade på ett språk de kanske inte helt och hållet behärskade, i väldigt stora klasser, utan elektricitet och annan nämnvärd utrustning (förutom den klassiska svarta tavlan förstås). Undervisningen bestod av föreläsningar där lärarens ord gäller till 100 %.

Jag fick chansen att undervisa eleverna, fotot ovan är taget precis efter lektionstillfället. Detta är ett av de största ögonblicken i mitt "lärar"-liv som jag aldrig kommer att glömma. Jag föreläste på engelska i en timme om kristendomens uppkomst och historia. Lektionen avslutades med en frågestund och av någon anledning kom jag in på kondomer (katolska kyrkan, som är väldigt mäktig i Tanzania, förespråkar att kondomer inte ska användas). Det var en typisk impulshandling från min sida, jag tror jag fick för mig att jag skulle rädda några undan oönskade graviditeter och HIV och därför tog jag upp ämnet. En hetsig diskussion utbröt där en elev sa: Varför ska man använda kondomer, som ändå bara skyddar till 50%? Jag såg att klassens lärare såg lite olustig ut och jag insåg att jag kanske passerat gränsen för vad som var tillåtet på skolan, så jag avslutade lektionen rätt snart och hoppades att detta inte skulle nå skolans ledning. Vilket det nog inte gjorde, för jag hörde inte ett ord om det senare.

När jag tänker tillbaka på studiebesöken som jag fick göra på skolorna i Tanzania slår det mig att kolonialismens bojor fortfarande är slutna om Afrika. England har visserligen dragit sig ur landet och låtit det bli självständigt, men kolonialismens efterdyningarna är fortfarande starka. Att låta nationens barn och ungdomar utbilda sig på ett språk som inte är deras modersmål, av lärare som inte alltid behärskar språket, det kan ju omöjligt vara det bästa?

Sverige är dock ett bra land. I Sverige tillåter vi alla elever att utveckla ämneskunskaper på sitt modersmål, det språk de lär sig bäst på. I Sverige uppmuntrar vi alla elever att utveckla sitt modersmål eftersom det stärker identiteten. En stark identitet är viktig för självkänslan. Självkänslan är viktig för utvecklingen, både den själsliga och den kunskapsmässiga utvecklingen. En god kunskapsmässig utveckling hos alla skolelever är grunden för den framgångsrika befolkningen som vi vill ha i Sverige. En framgångsrik befolkning som skapar sysselsättning. En sysselsatt befokning ökar landets BNP. Det är så vi har det i Sverige! Eller är det så vi tror vi har det? ;)

Nej, självklart har vi brister även i den svenska skolan. Ibland är det dock bra att ta en titt över axeln och se hur det ser ut i andra länder. Nu har jag tittat lite extra på hur det ser ut i tanzanianska skolor. Undrar hur det ser ut i "föregångsländerna" Canada, Scottland och Finland? Kanske dags för ett studiebesök där, någon gång i framtiden.

Ha en bra dag!

/Stina