Samtal med en dyslektiker

Jag undervisar i SvA, religion och historia på Introduktionsprogrammen. Nu vid terminsstarten arbetar jag för fullt med planering av lektioner samt det som är mest tidskrävande - att göra arbetsmaterial. Jag är inte ett fan av att köpa färdiga koncept, typ de som finns i läroböcker. Men i morse när jag hade lektion hade jag helt enkelt inte hunnit göra allt klart. Två elever, med läs- och skrivsvårigheter fick därför följande uppgift av mig:

- Läs dessa två sidor och sen gör ni en sammanfattning av det viktigaste på ett dokument i er dator.

 Eleverna tittade på mig med misstroende ögon och svarade:

- Men jag hatar att skriva.

- Vadå, ska jag läsa allt det här?

Eeehhh, ja, jag har inte riktigt hunnit. Jag kände hur det blev fel fel fel!

Ikväll hade jag besök av en vän med dyslexi. Jag bad honom berätta om vad som gick fel i hans skolgång.

- Läraren kunde säga:

- Läs de här tio sidorna och skriv ner de viktigaste punkterna från texten.

Han beskrev hur han bara häpnade inför dessa uppgifter, för han förstod inte alls vad han skulle göra och hur han skulle klara det. För det första var det omöjligt för honom att läsa långa texter och få sammanhang, och att sedan veta vad som är det viktigaste för att sen skriva ner det, det var helt enkelt omöjligt.

Jag berättade om min ogenomtänkta morgonlektion och hans respons blev:

- Nej, det där går bara inte.

Så  nu i helgen vet jag precis vad jag ska göra. Jag ska klippa, klistra, förenkla och förtydliga. Måndagens lektion ska bli så mycket bättre och jag ska ge eleverna en rättvis chans. Det är min skyldighet som lärare. Jag ska lära av mina misstag!

Ha en trevlig helg!

/Fröken Stina






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0