Vissa är lyckligt lottade i livets lotteri
När jag kom hem idag kramade jag min dotter Ella extra mycket. Dagens intervju på Migrationsverket var tungt på många sätt. Min skyddsling har alltså fått en sista chans via Röda Korset och under drygt två timmar bokstavligen grillades hon av Migrationsverkets anställda. Jag kan självklart inte gå in på några detaljer men jag kan konstatera följande:
- Måste personalen på Migrationsverket lämna sitt hjärta och förmåga till leenden utanför dörren till förhörsrummet?
- Varför denna fixering vid datum? Herregud, skulle någon fråga mig vilket exakt datum och tidpunkt jag pratade med min faster senaste skulle jag svara: Ingen aning!
- Barnperspektivet, var finns det? Om mamman riskerar att slaktas vid återkomst till hemlandet, vad händer då med hennes barn? Var i hela fridens namn finns BARNPERSPEKTIVET?
Vissa är lyckligt lottade i livets lotteri. Jag är lyckligt lottad. Det finns andra som inte har haft samma tur.
För skicklighet eller rasmässiga egenskaper kan det väl knappast röra sig om?
Imorgon ska jag på utvecklingssamtal på min dotters dagis. Vi ska prata om den trygga och förutsägbara framtiden som vi alla ska få ta del av. Min skyddsling kommer att vakna imorgon med en klump i magen (om hon överhuvudtaget somnar ikväll) och undra om hennes liv nu kommer att gå i snabbare takt mot sitt ände....
Krama er familj en extra gång och var glada för att ni lever ett tryggt liv i Sverige.
/Stina
