Svenska som Andraspråk

Vill du veta mer om genrepedagogik och cirkelmodellen? Här kommer en utförlig beskrivning av området tillsammans med en utförlig källhänvisning, hoppas ni finner ämnet intressant och blir inspirerade.


Sammanfattning av vad genrepedagogik är samt dess framväxt:

Enligt Cummins (1981) tar det ungefär 5-8 år för en elev med annat modersmål än undervisningsspråket att utveckla ett skolspråk som möjliggör ett fullgott lärande. Ett skolspråk utvecklar sig inte av sig självt men är dock förutsättningen för att möjliggöra kunskapsutvecklingen i skolans ämnen.

Halliday och Martin (1993) menar att det inte är möjligt att göra exempelvis naturvetenskaplig forskning med bara vardagsspråk.  Eleven ska ju gå in som en sorts ”expert” i olika ämnen och för att det ska fungera krävs att eleven har metoder för detta. Skolspråket är mer formellt och innehåller andra ord än vad vardagsspråket gör.

Enligt Serrander (20120123) utvecklades genrepedagogiken under 1980-talet och framåt av språkforskare och lärare i Australien, som en reaktion på att marginaliserade grupper inte nådde målen i skolan. Michael A.K Halliday och Jim Martin räknas som genrepedagogikens grundare och enligt dem kan läraren genom explicit (synlig) undervisning om språket och genrer i olika ämnen hjälpa eleverna att nå målen i skolan. (Axelsson 2009:6.7). Enligt Ulrika Serrander (20120206) handlar genrepedagogik om hur läraren fångar in och jobbar på ett sätt som gör att ett språk i en viss text blir explicit för eleverna.

Vad är då en genre? Hedeboe & Polias (2008:12-13) menar att när man lär sig ett språk bygger man upp resurser för att kunna skapa betydelse i olika sammanhang. Med hjälp av de språkliga resurserna kan personen tala och skriva i olika sammanhang, personen förstår skillnaden i språket man använder om man ska förklara hur en dator fungerar eller hur man pratar med tågkonduktören. När man lär sig ett språk bygger man också upp resurser som är av betydelse när man skriver brev till exempelvis en myndighet eller en släkting. Enligt Hedeboe & Polias (2008:12-13) kan man kalla dessa omedvetna kunskaper som ligger bakom olika språkliga aktiviteter för ett schema eller system. Dessa scheman eller system är en del av den sociala och kulturella kontexten. Systemet framträder i en form av olika genrer.

 ”En genre är alltså en social process med igenkännbara steg och med ett särskilt socialt syfte.”(Hedeboe & Polias 2008:13).

Serrander (20120206) menar att en genre bestäms på kulturell nivå. Vi som ingår i en struktur delar den förståelsen. Situationen kan handla om exempelvis ett vetenskapligt ämne. Social och kulturell kontext är kopplat direkt till språkbruket och detta utgör grunden för genrepedagogik.

Jag ska försöka förtydliga genom följande exempel: När en människa flyttar till ett nytt land ska hon lära sig det nya språket. Hon måste även lära sig när hon ska säga/skriva vad och hur det ska sägas/skrivs och hon behöver få språkliga redskap för detta.

När Serrander (20120206) säger att en genre bestäms på kulturell nivå kan detta för den nyanlända innebära att ”gamla” kunskaper om hur man uttrycker sig inte längre gäller. Personen i fråga har kanske lärt sig att man uttrycker sig på ett visst sätt när man tilltalar och skriver ett brev till en lärare, men dessa kunskaper är inte giltiga i det nya landet. En svensk mamma är kanske van vid att kunna skicka ett enkelt sms till barnets lärare eller rektor för att påtala något, men om hon flyttar till Turkiet blir hon snart varse om att den sociala och kulturella kontexten kräver något helt annat av henne vid kommunikation med skolan.

Den nyanlända behöver kunskaper om vad som gäller i olika genrer men inte minst behöver hon redskap, i form av språkliga resurser för att kunna uttrycka sig i enlighet av vad omgivningen kräver. Genom att arbeta genrepedagogiskt kan jag som lärare genom explicit undervisning om språk och genrer i olika ämnen förbättra elevens möjligheter att lyckas i skolan och i livet.

Axelsson (2009:7) lyfter fram att läraren istället för att vänta på att eleven efter hand själv ska komma underfund med innehållet i olika genrer, ska läraren genom ett genrepedagogiskt arbetssätt ge eleven tydliga anvisningar om och beskrivningar av hur språket i ett visst ämne och genre är uppbyggt. Eleverna ska stöttas genom förebilder och exempel och genom att de får tillgång till ett metaspråk som underlättar samtalet om språket.

Den funktionella grammatiken:

Enligt Serrander (20120206) är den funktionella grammatiken redskapet inom genrepedagogiken. Läraren ska tillsammans med eleven identifiera de grammatiska mönster som utmärker en viss genre. En rapport innehåller en viss typ av verb och ett protokoll innehåller en annan typ av verb. Grammatiska mönster ska identifieras som uttryck för genrens sätt att nå sitt syfte. Läraren ska ge eleverna redskap, ett metaspråk för att reflektera över hur språket fungerar. Läraren ska vägleda och stötta inom zonen för proximal utveckling (Vygotskij 1978). Läraren ska enligt Serrander (20120206) ge eleven ord för hur genren ser ut. En formativ bedömning sker kontinuerligt vars syfte är att leda eleverna framåt i kunskapsutvecklingen. Serrander (20120206) lyfter också fram att läraren inte ska vara ”hemlig” med den inre grammatiken, tvärtom ska läraren vara öppen och tydlig med hur det ska vara och vad som förväntas av eleven.

Serrander (20120206) menar att form ska lyftas från innehåll. Om eleven arbetar med en rapport om andra världskriget ska man lyfta sig över den aktuella texten. Eleven ska alltså kunna använda av språket även om hon skriver en rapport som handlar om Romarrikets fall eller om Riksdagens uppbyggnad.

Stöttning och den närmaste utvecklingszonen:

Bildkälla: http://www.mrkeenan.com/?p=658

Vygotskijs (1978) teori om ”den närmaste utvecklingszonen/den proximala zonen” ligger till grund för ett genrepedagogiskt arbetssätt. Den proximala zonen är luckan mellan den utveckling ett barn har uppnått (som visar sig i självständig problemlösning) och den potentiella utveckling han eller hon kan uppnå med hjälp och stöd. Stödet i detta sammanhang är stödet eleven kan få genom explicit vägledning av läraren. Zonen har en högre och en nedre gräns och mellan gränserna finns zonen där ny kunskap uppstår. Om instruktionen är för svår blir eleven troligtvis frustrerad eller tappar motivationen. Om målet är för lågt innebär det ingen utmaning för eleven och därför lär sig eleven ingenting. Det centrala i teorin är när eleven arbetar inom zonens gränser, och när lärarna, genom stöttning hjälper eleven att utveckla kunskap och förståelse. (Hedeboe & Polias 2008:15-16)

Begreppet ”stöttning” kommer från engelskans ”scaffolding” = byggnadsställning.  Uttrycket är en sorts metafor som illustrerar relationen mellan lärare och elev, där läraren förser eleven med de stödjande strukturer som hon behöver för att utveckla nya kunskaper.  När eleven behärskar dessa, kan läraren ta bort sitt stöd samtidigt som hon ger eleven nya så att hon kan gå vidare i sin utveckling. Språket spelar en väldigt stor roll i denna process där läraren betraktas som vägledare i interaktionen. (Hedeboe & Polias 2008:16-17)

 
Cirkelmodellen

Enligt Serrander (20120206) är ”cirkelmodellen” själva pedagogiken i genrepedagogiken. Cirkelmodellen innebär att läraren och eleven tillsammans går igenom fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Varje steg bidrar enligt Hedeboe & Polias (2008:17) till att utveckla elevens insikt i vilka språkliga valmöjligheter de har och till en ökad behärskning av de språkliga mönster och kontexter de möter i skolan. Varje steg ger också läraren möjlighet att bedöma elevernas språkliga nivå och se om de är redo att gå vidare till nästa fas. Allt ska enligt Serrander (20120206) mynna ut i att eleven slutligen kan skriva en text utan stöttning.

 

Cirkelmodellens fyra faser:

Fas 1: Bygga upp kunskap:

Lärare och elev utforskar kontexten.  Ett pedagogiskt engagemang krävs från läraren som tar reda på vad eleven redan vet om ett ämne samt vilka styrkor och skillnader som finns. Läraren formulerar ett syfte och mål med aktiviteten. Elevens tidigare erfarenheter tas tillvara på genom att deras förkunskaper aktiveras. Eleverna får forska i ämnet, dess terminologi och processer. Eleverna får lära sig vissa för det specifika ämnet.

Fas 2: Dekonstruktion av modelltexter.

Lärare och elev undersöker modelltexter – ställer frågor för att identifiera hur varför de har byggts upp på ett speciellt sätt. Texter har förutsägbara mönster och i denna fas tydliggörs dessa. Det är viktigt att läraren och eleven tänker högt och för en diskussion kring språkliga val, hur texten har formats av kontexten samt till hur texten bidrar till att författaren når sitt syfte. I denna fas utvecklas ett gemensamt metaspråk inom genren.

Fas 3: Gemensam textkonstruktion.

I denna fas skriver lärare och eleverna en text gemensamt, i större eller mindre grupper. Det gemensamma arbetet kring skrivandet gör att alla delar med sig av sina kunskaper om ämnet, genren och situationskontexten. Eleverna blir delaktiga i arbetet med att konstruera en bra text. Detta arbetssätt ger eleverna stöttning vilket gör det möjligt för dem att konstruera texter som ligger på en lite högre nivå än de skulle klara av på egen hand.

Fas 4: Självständig textproduktion.

I denna fas är eleverna redo att på egen hand konstruera en text. Den grundläggande förståelsen och insikten om ämnet delas av läraren och eleven och därmed kan läraren ge eleven en målinriktad handledning med respons och feedback. Lärarens insatser är av stor betydelse i alla fyra faser, men rollen förändras gradvis. I början är aktiviteterna lärarledda, sedan övergår de till att bli gemensamma där både elever och lärare deltar för att slutligen övergå till att bli aktiviteter där eleverna jobbar självständigt. (Hedeboe & Polias 2008:17-20, Serrander 20120206)

Referenser:

Axelsson, Monica (red.), Kraut, Pilar Albornoz, Ansaldo, Kristina, Fyrö, Gry, Johansson, Britt och Rämö, Tuija (2009), Många trådar in i ämnet. Språkforskningsinstitutet i Rinkeby.

Hedeboe, Bodil & Polias, John (2008), Genrebyrån. Hallgren & Fallgren.

Bildkälla s. 3: http://www.mrkeenan.com/?p=658

Föreläsningar:

Högskolan i Gävle. Kurs: Bedömning av kunskapsutveckling hos flerspråkiga individer 7,5 hp. Lärare Ulrika Serrander. Föreläsning 20120123 samt 20120206.